Det gör absolut inget...

...om någon vill boka en resa för mig o Jonas till Maldiverna!

Asså...jag lämnar gärna dammråttor, stryktvätt, stuvade makaroner och någon som petar mig i ögat halv sex på morgonen för en stund i paradiset.
Jag lämnar väl inte med glädje åtta fina ungar, men tanken på en utvilad mamma är inte heller fel...


Bild från ving.se...Paradiset!



Hur enkelt vore det inte att ta av sig skorna, sätta fötterna i den mjuka, lena, vita sanden...slappa runt, njuta, äta gott, slappa ännu mer, njuta till max...o efter två veckor sätta på sig skorna igen o fara hem?!

I know what I´m talking about!
Jag har varit till Maldiverna. Alltså har jag varit i paradiset!
Ni kan snacka Mexico o ni kan snacka Thailand, ni kan babbla vidare om kritvita stränder o blått vatten anywhere...
Men Maldiverna!
Maldiverna ÄR paradiset!

Kolla detta

Jag var inte äldre än nyss fyllda 19 då jag lämnade Sverige för 16 dagar av total megaupplevelse!
Det är alltså över 20 år sedan (OBS enligt papper asså!).
Det har självklart förändrats sedan dess.

Inte det vackra med turkost vatten, kritvita stränder, öar man knatade runt på en halvtimme, ingen kontakt med omvärlden (läs: oroliga föräldrar hemmavid som inte hörde ett ljud på över två veckor!) o de mest färgglada fiskar man någonsin kan tänka sig...det är väl mest det praktiska som blvtit annorlunda, men till det bättre. Båtresan i en liten träbåt tog över tre timmar (visserligen med delfiner simmande kring båten som sällskap!)  på öppet, hajrikt vatten då jag var där...nu är man på sin paradisö på nolltid, via speedboat/litet plan, efter att ha landat på flygplatsön.

Jag gissar att mycket är sig likt på öarna.
Jag gissar att lugnet råder fortfarande. Att solen värmer, havet svalkar, palmerna svajar och att korallreven lockar till fantastiska äventyr. Jag gissar att fisk, kyckling och grönsaker...tillagade på det mest fantastiska sätt, fortfarande äts med glädje, i mängder, från öarnas gemytliga, små retauranger.
Å jag gissar att de som lämnar Maldiverna lämnar det med ett lugn o en sån jäkla sinnesro o glädje att de lever på sina minnen precis som jag gör.

Åh! Jag vill tillbaka!
Take me there!



bilder från ving.se

Annica
2011-08-01 @ 00:00:56

suck jaa....helst en egen liten hydda en bit bort...egen sandstrand men ändå nära till maten :) Vore inte helt fel...Ser helt underbart ut.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0