Olof Palme. Mordet.
Fatta att det är 25 år sedan. Tjugofemjävlaår!

Kommer så väl ihåg hur det var. Som alla andra då.
Det var minsann inte bara Lisbeth som blev knäckt, strax efter halv tolv sent den där kvällen.
Jag dumpade min första "riktiga" pojkvän då. Å han blev minsann ledsen han oxå ;)
Sen gick jag hem, la mig o blev väckt av min lillasyster morgonen därpå.
Hon berättade léende att Olof Palme blivit mördad (å antagligen hade hon noll koll på vem gubben var, haha, men det orsakade förstås lite Svensson-kaos som i alla andra hem en lördagsmorgon).

Iaf...jag blev helt knäckt!
Inte för att statsministern var skjuten...nä, en femtonåring brydde sig väl inte så himla mycket om varken politik eller andra sådana värdsliga saker.
Men den här kvällen skulle ju Shanghai spela i Parkhallen i Filipstad!!!
Skulle det bli inställt nu, ve o jävla fasa!?!
Det, om något, var värdsliga problem för en tonåring det!

Ingen hänsyn togs till Palme där inte, så kvällens disco o uppträdande blev av, dock med en tyst minut för att hedra Palme lite iaf.

Dock! Självklart tycker jag att Palme gjorde ett bra jobb.
Han var o förblir den bäste inom politiken. Den främste.
Å jag var nog röd redan då. Å även om mina röster inte alltid hamnar hos just S så är jag i hjärtat röd. Å kommer alltid vara. Så rött kommer jag nog alltid rösta.
That´s it.